Station år 1904 Station år 1904

SÄFSNÄS JÄRNVÄG.

Signatur: S.V.J. – Spårvidd: 0,802 m.

Ägare: Säfsnäs Järnvägsaktiebolag, Fredriksberg.

Detta är en sammanfattning över tillkomsten av Säfsnäs Järnväg som den finns dokumenterad i boken ”Svenska Järnvägsföreningen 1876 – 1926”.

I början av 1800-talet ägde Gravendalsverken hytta i Strömsdal samt järnbruk i Gravendal och Tyfors. Fredriksbergs bruk hade hytta i Ulriksberg samt järnbruk i Fredriksberg, Annefors och Lindesnäs.

I kommunikationshänseende var dessa industrier illa belägna. Tillförseln av malm till hyttorna i Strömsdal och Ulriksberg som var de östligast belägna bruken, skedde huvudsakligen från Grängesbergs malmfält.

Malmen forslades med häst efter vintervägar, som från gruvorna ledde över sjön Norra Hörken till Lertjärn på Norra Hörkens nordvästra strand, där vägen delade sig mot Strömsdal och Ulriksberg. Sammanlagda körvägen blev därmed 25 km. till Strömsdal och 30 km. till Ulriksberg. Det färdiga tackjärnet forslades från Ulriksberg till F-berg, 15 km. och från Strömsdal till G-dal, 9 km, eller vidare till Tyfors 26 km.

Det färdiga stångjärnet fraktades sedan de 11 milen på vinterföre till Kristinehamn, där båttransport förde produkterna ut i världen via Göteborg.

Beslutsångest: Diskussionen om ev.järnväg startade 1817.

 

Under 1873 diskuterades frågan på ett par extra stämmor, för att på stämma 8 september 1873 i Kristinehamn besluta inbjuda F-bergs bruksägare att tillsammans bilda ett bolag för byggande av järnväg mellan Hörkhyttan och Fredriksberg. Samma dag höll F-bergs bruk stämma avseende dessa propåer och verkställde utredning som den 1 december 1873 godkände bildandet av nämnda aktiebolag.

Uppgörelsen mellan Gravendalsverken och Fredriksbergs bruk är daterad den 13 april 1874 och innehåller en anläggningskostnad som skulle delas lika samt att järnvägsbygget skulle göras efter ritningar upprättade av ingenjörerna O. Tengvall, C.J. Nilsson och G. Stolpe.

Frågan om en bättre förbindelse för transporter av malm och färdigprodukter har nu diskuterats under 57 år innan avtal om järnvägens byggande kunde skrivas under. Visserligen hade under årens lopp vissa transportvägar både till land och vatten gjorts, men detta var den sista länken i kedjan.

1970 den 1:a juli lades järnvägen ner och ett extratåg för järnvägspersonal med familjer, pesionärer och andra inbjudna gäster kördes mellan Fredriksberg och Hällefors.

Vill Ni läsa delar av hela järnvägshistorien kan med fördel köpa boken "Smalspår och sjöfart i Bergslagen 802-banorna" Stenvalls förlag. Författare Erik Sundström & Hans Eriksson med Kjell Gustavsson, Friden Israelsson, Hans Lindberg

Allt material på denna webbsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

Bilderna järnvägen på 1950-talet samt Vändskiva kommer från Hans Erikssons fotosamlingar.

Gamla valsverket omgjort till järnvägsverkstad
Här fyllde loken på vatten och kol, men kolhuset är rivet
Loket Grave som står på järnvägsmuseet i Grängesberg
  • Invigningståget på HFJ på senhösten 1930 då den nya linjen mellan Hällefors och Gravendal öppnades. Loket är nr 6 vilket dagen till ära smyckats med Västmanlands vapen.

 

Från vänster: Konduktör Fredriksson, Lokförare G Gustavsson, Överingenjör H De Verdier, Ingenjör G Hagman samt Lokförare A Gustavsson. Foto: Hans Erikssons samling.

 

Text: Ur boken Smalspår och sjöfart i Bergslagen, Sjövalls.

 

HJF lok nr 10 fd. Voxna - Lobonäs Jv nr 2 Fotot taget i Fredriksberg 1955.
Järvägen på 1950-talet
Vändskivan på 1950-talet
Stationshuset på 2000-talet
Gamla stationsdasset med skyltarna Qvinnor, Män.